Livet kan vara väldigt hårt ibland. Tyvärr drabbade detta mig idag.. Troligen hade vattnet på Rák gått i natt men då det visade sig att hon är för trång och fölet låg fel lyckades hon inte få ut det. Antingen dog fölet av syrebrist eller möjligen om abortvirus har drabbat gården. Efter lite funderingar tänkte jag att fölet kanske rent av bröt nacken då Rák försökte krysta ut honom. Huvudet låg helt snett och frambenen invikta under kroppen.

Jag har bara känt mig helt tom fram tills nu, nu går tankarna runt hejvilt i huvudet. Och som många andra vid såna här jobbiga situationer så börjar man att skylla på sig själv och komma på saker man kunde gjort bättre.
Frågetecken och utropstecken flyger runt i huvudet på mig, Jag borde ha vakat! Varför sov jag inte över? Hade jag varit närvarnande hade det kanske gått vägen! Hade vi kunnat rädda livet på honom? osv.

Rák mår dock bra efter omständigheterna, hon kommer gå på lite medicin. Veterinären sa att detta var det värsta han sett och att det verkligen var tur att vi ringde så pass tidigt som vi gjorde. De hade kunnat gå riktigt illa annars..

Det positiva i det hela är att Rák kommer bli pigg och sig själv efter lite vila och jag kommer kunna rida henne snart igen. Man ska ju vara positiv så jag försöker..

En svart hingst var det förresten, helt utan några vita tecken. Tänk så fint, en röd grimma skulle han ha fått också..