Det är ganska lätt att tankarna kan skena iväg och att jag tror det värsta, speciellt när det kommer till Rák. Hon har inte tidigare, för några veckor sedan inte känts helt bra i skritten men framförallt i traven. Hon har varit ojämn och hackig vilket självklart leder tankarna till hälta eller värsta fall inflammation.

Ikväll när jag red kändes hon åter igen inte bra efter att ha varit bra ett tag nu. Så klart såg jag framför mig hur vi skulle bli tvungna att fara till klinik.

Dock har nu Cia lugnat mig. Rák har tidigare gott mycket på framdelen och bogarna vilket gör att om jag inte driver på tillräckligt hamnar hon lätt där igen. Och då hon inte är så stark ännu blir det ibland att hon går ojämnt.

Mycket skritt och uppvärmning behövs för att Rák ska komma igång. Detta har jag varit noga med de andra gångerna när jag ridit, nu tänker efter men idag gick uppvärmningen lite snabbt då min lillebror var med och skulle fota vilket inte gick helt bra det heller.

Hans systemkamera hade slut på batteri och min kamera är så seg att man typ kan ta en bild varannan minut. Lite film blev det dock men just nu kan man varken kolla på den på datorn eller redigera den så det får vänta.

Skönt att ha kunniga människor i närheten som kan lugna en. Väldigt praktiskt att Cia har had om Ráks träning och känner henne utan och innan för då vet hon direkt när något verkligen är fel!

Nu kan jag slippa oroa mig.